
Vi lever i en tid som ofta beskrivs som orolig. Men det är ett alltför svagt ord.
Det som sker just nu är inte bara en serie kriser. Det är en förskjutning i själva grunden för världspolitiken. Maktbalanser förändras, allianser skakar, och de regler som en gång ansågs självklara blir allt mer förhandlingsbara.
Ändå fortsätter vi ofta att tolka världen med gamla begrepp.
Vi talar om stormakter som om deras styrka vore oförändrad. Vi utgår från att gamla allianser består. Vi antar att de aktörer som en gång byggde den internationella ordningen fortfarande vill – och kan – upprätthålla den.
Men vad händer när det inte längre stämmer?
När en militärt stark stat som Ryssland i praktiken saknar ekonomisk framtidskraft, men ändå kan skapa omfattande destabilisering? När USA, under ledning av Donald Trump, inte längre självklart agerar som en stabil garant för den ordning landet en gång byggde upp? När Kina metodiskt stärker sin globala position utan att spela efter samma regler? Och när Europeiska unionen fortfarande tvekar mellan ekonomisk styrka och strategiskt ansvar?
Den här serien tar sin utgångspunkt i just dessa frågor.
Den handlar inte bara om vem som är starkast i världen – utan om vilken sorts makt som faktiskt betyder något i dag. Den handlar om ansvar, eller bristen på det. Och den handlar om Europas roll i en värld där tryggheten inte längre kan tas för given.
I tre delar rör vi oss från det polemiska till det analytiska och vidare mot framtiden:
Detta är inte en serie som erbjuder enkla svar.
Men den försöker ställa de nödvändiga frågorna.
För i en tid där världen förändras snabbt är det kanske inte de som ropar högst som förstår mest – utan de som vågar ompröva sina egna utgångspunkter.
Sveriges Mångfald
Föreningen för Mångfald och Inkludering